Ingelstorps gamla kyrka var från 1100-talet och i romansk stil. 1872 ansågs att kyrkan var för liten. Beslut togs att bygga ny kyrka. Arkitekt var Albert Törnquist. Den byggdes utanpå den gamla kyrkan under åren 1872-74.
Dopfunten, av sandsten, skulpterades kring år 1200 och är utsmyckad med bladrankor på cuppan och lejon på foten. Den har en höjd av 80 cm och skålen är 69 cm vid i ytterkanten.
Första skolan byggdes 1820; tidigare bedrevs en viss undervisning i hemmen. Den första läraren hette Samuel Peter Lindberg och innehade tjänsten till sin död 1829. Därefter blev sonen Nikolaus Lindberg, utan lärarexamen, av prästen och byamännen vald till efterträdare. Efter folkskolestadgans tillkomst 1842 vistades Nikolaus vid seminariet i Lund under åren 1845-46, tog examen och tjänstgjorde till 1870. Då blev sonen Sven Peter Lindberg hans efterträdare. Denne var en stark man och hade en utmärkt sångförmåga. Förutom folkskollärartjänsten ansvarade han för kyrkosången i Ingelstorps och Valleberga kyrkor i över 30 år.
Maj-Britt Ivetorp skrev den 26 mars 2006:
Lite järnvägshistoria:
Den 9 september 1893 skriver Anna Wåhlin – prästdotter från Ingelstorp – till sin faster Lina Wåhlin:
”Annars är här oro och obehag genom järnvägsarbetare, det sägs till och med att de i måndags ofredat kyrkoherden på vägen. Han skulle gå till Gustava Sandström, som ligger mycket sjuk.”
Min morfar John Bengtsson från Kyrkhult i Blekinge och Jöns Andersson-Svärd, Ingelstorp 40, var rälsläggare vid järnvägsbygget.
Under min skoltid i Ystad, 1944-1948, åkte jag tåg mellan Glemmingebro och Ystad. Skoleleverna fick åka på halv månadsbiljett och den kostade kr 6:75 per månad och hade oförändrat pris under alla åren.
Ystads-Gärsnäs Järnvägsaktiebolag, YGJ, började banbygget i juli 1893 och järnvägen öppnades den 5 oktober 1894 för allmän trafik. Kostnaden var kr 801.725:-.
Största tillåtna hastighet var 40 km i timmen. 1922 byttes rälsen Köpingebro-Gärsnäs och broarna förstärktes och hastigheten kunde ökas till 60 km i timmen. Senare höjdes hastigheten till 90 km/timme.
Den 1 juli 1941 förstatligades järnvägen. Den 27 september 1970 lades gods- och persontrafiken ner Köpingebro-Gärsnäs. Den 1 april 1984 upphörde godstrafiken Hammenhög-Gärsnäs. 1970-1971 revs spåren Köpingebro-Hammenhög och 1985 revs spåren Hammenhög-Gärsnäs.
1903 byggdes Freja. På övre våningen hyrde Sparbanken in sig, fram till 1952. På nedre botten förekom aktiviteter som filmförevisningar, föreläsningar, dans, kyrkliga syföreningar, rödakorsaftnar med mera.
1922 startades telefonstation på nedre våningen mittemot kommunalhuset. Samtidigt fick telefonstationsföreståndaren en lägenhet på två rum och kök. Telefonstationen automatiserades 1955.
1936 försvann delar av Ingelstorps bibliotek, då det var utlånat till fritidsutställningen i Ystad; ingen vet var det tog vägen.
Tegelbruket, nuvarande Olof Viktors, tillhörde en gång Tosterups gods men såldes av Ehrenswärd 1860 till Jöns Andersson, som blev tegelmästare och farfar till den siste tegelmästaren John Glemming. Tegelbruket lades ner på 1960-talet.
Fyrkapporna söder om Ingelstorp.
Fyrkapporna byggdes med stor säkerhet som grindstugor samtidigt med Hedvigsdalgårdens gårdsbyggnader 1838/39, enligt reglerna i enskiftesbestämmelserna att gårdarna skulle omgärdas med någon form av stängsel. I östra fyrkappan inreddes bostad, två rum och kök, medan den västra gav plats till ko och gris m.m. Här bodde en familj , som hade till uppgift att öppna grinden för resenärer. Av en karta från 1800-talet framgår att det fanns en allé hela vägen från fyrkapporna och fram till gården och sedan vidare österut till vägen mot Kåseberga. Troligen fanns ännu ett par fyrkappor ca 200 m söder om gården.
Studiecirkeln, som arbetar med forskning om bl a Ingelstorps historia kommer senare att komplettera ovanstående text.